I shop therefor I am

Förra veckan blev jag sådär lagom trashad av Johan Westin för mina ljusuppgifter. Det är okej. Vi två ska prata om mina bilder en gång till, så jag hoppas på att få skriva ut dem igen och då förhoppningsvis lyckas övertyga Johan lite bättre.

Nästa fredag har vi deadline på en uppgift med en alldeles underbar titel:




I shop therefor I am, Barbara Kruger. Jag har bloggat om Kruger förut, i min andra blogg och låt mig bara säga: bra jobbat Mr. Mattias.

Uppgiften handlar om produkt-fotografering och kommer att gå ut på att 1) fotografera en produkt med en glansig yta och, 2) frilägga den samt placera in den i en ny miljö.

Efter pepptalk med både Mattias och Janne har jag då kommit fram till att jag ska köra hårt på perfym-reklam. Vilket är lite lustigt då just den sortens reklam mer än ofta får mig att vilja strypa folk. Långsamt.

Jag menar, ursäkta mig men varför tror ni folk där ute att jag som kvinna (eller man) attraheras av en massa nakna, passiva kvinnor med insugna magar och ett bildspråk hämtat direkt ur porrvärlden?




Köp den här produkten så kan just du få kvinnan med vanan att klämma fast närmsta bästa objekt mellan benen?


Jag tackar jag!

Trolling in le Studion

Det har gått en vecka och lite till sedan Johan Westin lämnade oss elever här i Gamleby. Vi sörjer dig, Johan. Men innan han drog som vinden lämnade han oss med ett löfte om att återkomma (vi får väl se) samt en uppgift nu till på måndag. Kort och gott: hårt ljus, mjukt ljus, klassiskt ljus - tre bilder. Här är mitt resultat:


Klassiskt


Mjukt


Hårt


Modell: Jimmy Tang
Assistent: Olivia Burducea



Jag spatserade naturligtvis in i studion med den övertygelsen om att efter alla dessa timmar med ovannämnda ljusmästare, så skulle studio-fotografering vara som en promenad i skogen för mig - lite sådär lagom trevligt och lättsamt. Helt plötsligt skulle jag förstå precis allt. Gissa om jag fick en shock, och en välförtjänt sådan också, haha. Jag kan ju berätta att jag stod där som en och en annan dåre. Pinsamt.


Under veckan som har gått har jag även assat till Jimmy, så här har ni lite behind-the-scenes, skamlöst snodda från Jimmys fina blogg, tagna av allas eran ass-expert, moi.




Jimmy proffsar med en Hasselblad. Gillas!

Studions under

Denna veckan har vi haft besök av ljusmästaren Johan Westin. Tillsammans har vi bott, levt och andats studio. Jag måste få säga att det är en enorm lättnad för mig att äntligen se ljuset (HA.HA.HA). Det har verkligen varit ett par ögonöppnade dagar, to say the least.

Här har ni lite bilder på hur det såg ut när vi jobbade. Dem är egentligen tagna för min egen komihågkomsts skull, men vad vet jag, det kanske är intressant för er andra med.



Westin tar oss igenom konsten att analyser bilder ut ett ljusperspekiv.




Robin modellerar (till sin stora förskräckning!).



Jennifer antar modigt rollen som modell.


Adam assar flitigt.


Jimmy lullar runt.


Markus demonstrerar sina utmärkta modellkvaliteter.



Igår kväll, med allt prat om ljussättning färskt (mer eller mindre) i huvudet, begav Robin, Nikkan och jag oss till skolan för att latja runt lite i studion. Men mer om det senare. Här har ni istället en representativ bild av YH2.

Inre skönhet, who needs it?

När ska min omvärld sluta berätta för mig (om och om igen), att det viktigaste här i livet är min yttre skönhet? Jag vill gråta.

Igår (fredag) var jag och Ollie på upptäcksfärd i trakterna häromkring Lofta. Vi hittade och slogs om rätten till en massa olika locations vi såg på vägen och njöt av det otroligt fina vädret.



Jag drog med mig min morfars gamla Konica. Mamma har haft den liggandes i bokhyllan där hemma i hur många år som helst. Jag tog över den för ett tag sedan, skickade in den på lagning och nu är den alltså redo för användning. Vi två hade vårt alldeles egna, första äventyr tillsammans vi med.





På väg hem hittade Ollie en gren som hon plockade upp lite på måfå. "Den här ska vi ha," sade hon, och mycket riktigt:



Tvättad och klar! Vi får se vad Nikkan tycker när hon kommer hem ...




Kolla hur otroligt vacker den är. Tack alla fina skalbaggar!

Kalabalik i Gamleby

Ollie har länge tjatat nu, om den kommande (inte längre) marknaden här i byn (Gamleby). Det här kan nog vara roligt, tänker vi, och åker dit torsdagen efter skolan. Fatta min stora förvåning när vi kör förbi och ser denna svärm av människor som har flugit in från United States of Godknowswhere. Okej, tänker ni, det är väl inget konstigt med det. Men nej, ni måste förstå en sak här. Det här är Gamleby. Chansen att du stöter på en klasskompis på stan ("stan") är löjligt hög. Det bor bara vi och lite pensionärer här, pretty much. Försök då att förstå min fullkomliga förbluffning över den nu fullproppade parkeringen på och runtomkring ICA, eller alla de olagligt parkerade bilarna som bulldoserat upp sig på grästmattor och grus-gångar. Total kaos! Självklart går jag nästan in i väggen av upprymdhet. Här ska det kalasas, tänker Malin.

I sann fotografisk anda har jag här dokumenterat äventyret - med min fina Iphone. Det måste dock erkännas (ajdå) att det känns lite skamligt att tänka att här ska det minsann lullas runt och njutas, inte fotograferas (!) när resterande klasskamrater plikttroget spatserar runt med kameran i högsta hugg. Ajaj.



Här har ni ju Robin, min klasskamrat, granne och vapendragare.






Josefin visar upp sin cirkushund ...




... och fotostudenter dokumenterar.





Som vanligt, när våra vägar tar oss förbi potentiella locations, så markerar vi vårt revir. Tack, Robin.




Nikkan, Robin, Christoffer och Ollie. Åsså lilla jag då.






Det ska tilläggas att jag kom att bli langare till min kära moder, så här springer Robin och jag runt på ICA med en afrikansk man i kundvagnen. Alldeles lagom PK, sådär. Han står nu, tillsammans med sin kompanjon, i vår garderob här hemma i Lofta.